Nästa bästa vän är en tjej som heter Ellen Lycke. Vi har varit riktigt bra vänner i tio år snart och har gått i samma klass i sju av dom. Jag fick upp ögonen på riktigt för Ellen 2004 när vi spelade musikal på östgötateatern tillsammans. Ellen var min andra (i ett barns perspektiv ”stora” ) kärlek och och vad som gjorde att det tog slut vet bara hon. Trots denna traumatiska händelse har vi varit riktigt bra vänner i alla år. Nu har min älskade vän flyttat till Frankrike vilket känns ganska jobbigt faktiskt. Men över vintern är hon hemma två veckor, så då paxar i alla fall jag en av de dagarna med henne. Ellen har alltid varit fruktansvärt speciell för mig. Det som har gjort det så lätt för oss att prata med varandra är för att vi aldrig gottar oss i den andres elände. Vi lyssnar, bollar idéer, kommer med råd och kramar om varandra. Sen är det bra. Det stannar mellan oss. Jag har alltid känt att Ellen varit väldigt egen, speciell och unik. En fantastisk människa och underbar vän!