Idag har jag sett något mycket märkligt. Jag har sett en ensam svan. Det roliga är att man tar förgivet att svanar alltid lever i par. Så att se en ensam svan gjorde mig helt chockad. Den kom glidande i vattnet så snällt och titta upp mot sjöstuga precis som en fattig tiggare och med blicken sa han: 

- Har du något mögligt bröd du kan slänga åt en ensam stackars svan som jag? Jag slet åt mig en påse med bröd och kastade ner två skivor åt svanen. Han åt förnöjt och drev senare vidare mot nya äventyr.

Det sorgligaste med den här berättelsen är att jag redan har bestämt att svanen inte mår bra bara för att han är ensam. Det skulle ju gott och väl kunna vara så att just den här svanen trivs alldeles utomordentligt ensam. Att han har gjort sitt livs breakup och bara vill vara fri. Jag skulle kunna analysera den här svanen hela dan. Men det här får räcka för idag. vem vet? Det kanske kommer "En ensam svan 2".