En dag hade julia jag bestämt oss för att gå en riktigt hurtig och lång promenad. Efter våran extremt långa promenad hitta vi en himla massa blåbär. Så vi gick upp till mammas kompis Stina (som för övrigt är gudmor till min syrra och världens snällaste och bästa kvinna att bo nästan granne med) och frågade om hon hade någon pajform vi skulle kunna få låna i nån timme och sen lämna tillbaka. Hon rotade fram en svart pajform som passar perfekt in i våran sjästuga. Snäll som hon är säger hon: Ta den där! Jag har flera! Tillråga på all snällhet frågar hennes man Espen om vi har internet. Neeej svarar vi oskyldigt. Ta vårat trådlösa bredband då. Är det inte fantastiskt att mamma har lyckas lära känna dessa underbara människor så att få två fattiga studenter får känna på lite vardags lyx! Hur som haver blev det bara en halv blåbärspaj, då vi inte orka plocka mer så vi kunde tyvärr inte bjuda snälla familjen på paj. Men de här bilderna är till er: