I söndags var det dags igen att åka tillbaka upp till Stockholm. Veckorna går så himla fort och jag känner att typ var tredje inlägg handlar om resan upp till stockholm. Men det är där det händer. Den här gången träffades jag och Julia vid buss hållsplatsen klockan 17:50 och bussen skulle komma klockan 18:00. Bussen var lite sen så vi fick snällt stå och vänta i regnet. En kvart senare rullar bussen in på stationen och chauförren kliver ut ur bussen. Han säger: Jag kan ta 16 passagerare. Vi är ett trettiotal människor på platsen och alla med samma mål, Att komma in i bussen. Ingen vill vänta 40 minuter extra på en reservbuss eller få ett tillgodokvitto eller vad det nu var som väntade utan alla skulle in i bussen med eller utan partner. Så folk trök och drog och kämpade för att få komma in medans chauffören räknade 13,14,15, en till... Folk körde till och med med ursäkten: Min väska är redan med. Och 16. Uppgivna i regnet titta alla spänt på mannen som skulle ge oss besked om vad som skulle hända med oss "svaga". Ni andra kan vända er om, sa han. Det finns taxibilar som kör er till Stockholm. Så Julia och jag fick åka med två andra trevlig människor och en taxichaufför som var lika sprallig och uppspelt som vi. Det var som om vi hade vunnit några tusen allaihop. Fast vi egentligen bara hade vunnit en halvtimma. Men vad gjorde det. Vi kom snabbare upp till Stockholm, vi hade bra musik, lagom värme och vi var ett roligt gäng. Notan slutade på 2555:- bara för våran taxi. Om man då räknar på att våra 4 biljetter i snitt kostade 100:- så kan man ju lätt räkna ut att swebus gjorde ett snedköp...